Elitidrott och Hälsa

Man kan säga att det åtminstone har funnits en föreställning om att idrottare är friska, starka och osårbara – på alla plan både fysiskt och psykiskt. Den traditionella idrottspsykologin har också sitt fokus på just prestationshöjande insatser – primärt för friska idrottare. Inom elitidrotten prioriteras olika strategier och insatser högt för att hålla kroppen frisk och skadefri. Det är sedan länge etablerat att idrottarens fysiska mående och status skall undersökas, utvärderas och i aktuella fall behandlas. Att ägna sig åt elitidrott handlar om att ägna en stor del av sitt liv, ofta från tidig ålder, åt medveten och tidskrävande träning. De som kan träna bättre når ofta högre resultat. Men vad avgör då vad som krävs för att nå framgångar inom elitidrott? Fysisk hälsa har vi redan nämnt ovan. Men hur är det då med psykisk hälsa? Tanken på att idrottsliga framgångar och motgångar skulle kunna vara psykiskt påfrestande känns inte orimlig. Men hur är det då med psykisk hälsa? Vi vet att sambandet mellan elitidrott och psykisk ohälsa har undersökts i relativt liten utsträckning. Men det vi lärt oss av de studier som finns är att psykisk ohälsa är minst lika vanligt inom elitidrotten som i normalbefolkningen. I Sverige har man sett att ungefär 30% av elitidrottare rapporterar psykisk ohälsa. Fler elitidrottare lider av ätstörningar än normalpopulationen. Flertalet väljer dock inte att söka hjälp för sina problem.

Våra specialområden