Många lever med ångestsymtom, känner sig nedstämda och ibland deprimerade, och det kan bli så tungt att vardagen inte går ihop på det sätt man vill.
Ångest tar sig olika uttryck. Ibland har den ett namn — en diagnos. Andra gånger handlar det om en oro eller panik som inte passar in i någon definition, men det lidandet är lika viktigt att ta på allvar. Du behöver inte veta vad ditt problem heter för att höra av dig.
Kognitiv beteendeterapi är den behandlingsform som har starkast forskningsstöd vid ångesttillstånd, och den vi arbetar med.
De vanligaste formerna
Generaliserad oro
Ängslan och grubblande om framtiden, eller ältande av det som varit, som en ständigt gnagande process. Man är inte närvarande, sover sämre, får spänningar och värk, har svårt att fokusera. ”Tänk om…” är den återkommande tanken.
Social ångest
Osäkerhet och rädsla i sociala sammanhang — vanligast inför att tala i grupp, men också att fika, säga något på ett möte, vara i ett klassrum. Tankarna är självkritiska, man känner sig granskad, och rädslan för att göra bort sig kan vara stor. Ofta kommer kroppsliga symtom som svettningar och hjärtklappning som man försöker dölja, och ofta leder det till att man undviker sammanhang man egentligen skulle vilja vara i.
Panikångest
Attacker med starka kroppsliga reaktioner — hjärtklappning, svettningar, darrningar — tillsammans med en rädsla för att tappa kontrollen, dö eller bli ”galen”. Reaktionerna kan bli så starka att man bara vill fly till tryggheten, ibland till sjukvården.
Det leder ofta till undvikande av situationer där en attack skulle kunna komma, eller till strategier för att dämpa ångesten: ta en tablett, ha med sig en trygg person, bevaka symtomen. Strategierna fungerar i stunden, men problemet finns kvar.
Tvångssyndrom (OCD)
Tvångstankar som väcker otrygghet, och tvångshandlingar som ska försäkra att det man är rädd för inte inträffar. Teman kan vara smitta och baciller, rädsla för att skada andra, påträngande ”förbjudna” tankar, eller ett mycket starkt behov av ordning och kontroll. För att dämpa obehaget tvättar man sig kanske överdrivet, ställer kontrollfrågor till närstående, googlar, kontrollerar eller samlar.
OCD tar sig många uttryck, är plågsamt för den som lever med det, och utvecklas för en del till ett stort hinder i livet.
Hälsoångest
Ett överdrivet fokus på kroppen, drivet av rädsla för att vara eller bli sjuk. Man kontrollerar pulsen, känner efter knölar, letar hudförändringar, är uppmärksam på ”känningar”. Upptäcker man något som verkar avvikande googlar man, söker läkare eller frågar andra om råd.
Fobier
En stark och orimlig rädsla för något bestämt — ormar, spindlar, sprutor, blod, höjder, hissar, flygplan. Man gör allt för att undvika det, och uthärdar med stark ångest när det inte går. Fobier kan vara mycket hindrande: man avstår från skogspromenaden, undviker vaccin, vågar inte bli gravid på grund av sprutfobi, reser inte.
Fobier behandlas med exponering och har bland de bästa behandlingsresultaten inom psykologin. Vi har en särskild sida om fobier och flygfobi.
Posttraumatisk stress (PTSD)
En mycket svår händelse kan ge traumatiska konsekvenser — överspändhet, lättskrämdhet, negativa tankar om sig själv och andra, och undvikande av aktiviteter, platser, relationer och till och med känslor och tankar. Läs mer på sidan om trauma och PTSD.
