Med självkänsla menar vi vanligen den övergripande uppfattningen vi har om oss själva: hur vi bedömer oss, och vilket värde vi sätter på oss. Dessa grundläggande tankar om dig själv upplevs ofta inte som tankar alls, utan som faktapåståenden — som sanningen om dig.
Vid stark inre självkritik är upplevelserna av dig själv övervägande negativa, och en sådan uppfattning kan utgöra kärnan i en känsla av underlägsenhet som påverkar många delar av livet.
Självkänsla och självförtroende är inte samma sak
Självförtroende handlar om vad du tror att du klarar av — det kan vara högt inom något område och lågt inom ett annat. Självkänsla handlar om vad du är värd oavsett vad du presterar. Det är fullt möjligt att vara skicklig, uppskattad och framgångsrik och ändå bära på en grundkänsla av att inte duga. Många som söker hjälp hos oss beskriver just det, och blir förvånade över att det går att skilja på de två sakerna.
Hur visar sig låg självkänsla?
Självtvivel kan visa sig som:
- negativa och självkritiska tankar
- svårigheter att hävda sina behov
- oro
- skuldkänslor
- skamkänslor
- frustration
- nedstämdhet och depression
Konsekvensen kan bli perfektionism — driven av rädsla för att misslyckas — och ett behov av kontroll. I relationer till andra kan det visa sig som blygsel, överkänslighet för kritik och en överdriven önskan att vara till lags.
Ofta innebär en negativ självbild att man missar möjligheter till utveckling, därför att man inte vågar ta risken att misslyckas.
Varför det håller i sig
En negativ självbild är svår att motbevisa, eftersom den påverkar vad man gör. Tror du att du är ointressant håller du dig i bakgrunden, och då får du sällan erfarenheter som säger något annat. Presterar du för att slippa känna dig otillräcklig, och det går bra, är det lätt att tänka att det berodde på ansträngningen snarare än på dig. På så vis blir varje utfall en bekräftelse. Det är det mönstret behandlingen riktar sig mot — inte tanken i sig.
Så arbetar vi
- Kartläggning. Vilka situationer väcker självkritiken, vad gör du då, och vad blir konsekvensen på kort och lång sikt?
- Beteendeexperiment. Att pröva att göra tvärtom — säga vad du tycker, lämna in något som inte är perfekt, be om hjälp — och se vad som faktiskt händer. Det är erfarenheten, inte argumentet, som förändrar en grundläggande uppfattning.
- Att arbeta med självkritiken. Att känna igen den inre rösten och möta den med något annat än att antingen tro på den eller bråka med den.
- Självmedkänsla. Metoder för att öka din självmedkänsla — att kunna möta dig själv med samma vänlighet som du skulle möta en vän.
- Att sluta undvika. Perfektionism och undvikande är två sidor av samma sak, och båda behöver minska för att bilden av dig själv ska kunna ändras.
- Värderingar. Vad vill du använda ditt liv till, om du slutar använda det till att bevisa något?
Hur lång tid tar det?
Självkänsla förändras långsammare än exempelvis en fobi, eftersom det handlar om antaganden som byggts upp under lång tid. Samtidigt märks ofta en skillnad i hur du handlar långt innan känslan hunnit ikapp — och det är den ordningen som gäller: först gör man annorlunda, sedan känns det annorlunda.
Låg självkänsla förekommer ofta tillsammans med nedstämdhet, social ångest eller utmattning. Vi börjar alltid med en gemensam bedömning av vad som är mest angeläget att arbeta med först.
