Det är vanligt att känna sig ledsen och nedstämd, och det brukar gå över efter ett tag. Om det pågår ett par veckor eller mer, om tröttheten förvärras, om du inte känner någon glädje inför sådant du annars uppskattar, och om orken att ta tag i vardagen är borta — då kan det handla om en depression.
Hur vanligt är det?
Uppskattningsvis har 5–8 % av befolkningen en pågående depression. Under sin livstid drabbas omkring 25–30 % av kvinnorna och 15–20 % av männen någon gång.
Hur ser symtomen ut?
Att vara deprimerad innebär en stark nedstämdhet, uttalad trötthet, och att glädjen och lusten till det man tidigare tyckt om är borta. Ofta räcker orken inte till vardagen, och det mesta känns hopplöst och meningslöst.
Andra vanliga symtom är koncentrationssvårigheter, ångest, irritation, ilska och låg självkänsla. Många får också kroppsliga besvär: huvudvärk, ont i magen, axlar, nacke och rygg, minskad eller ökad matlust, minskad sexlust, sömnsvårigheter.
Det finns flera former
Svårighetsgraderna varierar, och besvären kan komma vid ett enda tillfälle eller återkomma. Det finns årstidsbunden nedstämdhet, utmattningsdepression, dystymi (färre symtom men ihållande under lång tid), och bipolär sjukdom med återkommande svåra depressioner, ofta varvade med mani. Hos barn och ungdomar ser symtomen delvis annorlunda ut — se nedstämdhet hos barn och unga.
Varför depression håller i sig
Depression har en inbyggd logik som gör den svår att ta sig ur. När orken tryter drar man ner på det som kräver något — träffa folk, träna, ta itu med det som skjutits upp. Det är fullt rimligt i stunden, och samtidigt försvinner då också det som gav energi, sammanhang och en känsla av att duga. Måendet sjunker ytterligare, orken blir mindre, och man drar ner mer. Det är den nedåtgående spiralen behandlingen riktar sig mot.
Så arbetar vi
Vi börjar med en gemensam bedömning för att skilja depression från exempelvis stressrelaterad utmattning, eftersom behandlingen skiljer sig åt. Därefter arbetar vi vanligen med:
- Beteendeaktivering. Att stegvis och planerat föra tillbaka aktiviteter som ger mening eller tillfredsställelse — utifrån schema snarare än utifrån lust, eftersom lusten vid depression kommer efter aktiviteten, inte före den. Det är den enskilt mest studerade och verksamma delen.
- Att arbeta med tankarna. Att känna igen grubblandet och de självkritiska slutsatserna, och att hitta ett annat sätt att förhålla sig till dem.
- Sömn och rutiner, som nästan alltid behöver adresseras parallellt.
- Återfallsprevention. Att i slutet av behandlingen kartlägga dina tidiga varningstecken och göra en konkret plan, eftersom depression för många är återkommande.
Läkemedel och KBT
KBT och antidepressiva läkemedel är båda verksamma vid depression, och för många fungerar de bra tillsammans. Vi samarbetar med en specialistläkare i psykiatri när läkemedelsbedömning är aktuell — se psykiatrisk bedömning. Har du redan medicinering hos din vårdcentral går det utmärkt att gå i behandling hos oss parallellt.
När det blir allvarligt
En del får självmordstankar, och risken för självmordsförsök ökar. Då behöver du söka hjälp direkt — kontakta en anhörig, en vän, din vårdcentral eller din psykolog.
Vid akuta besvär: ring 112 vid fara för liv, ring MIND Stödlinje på 90 101, eller sök psykakuten där du bor. Se akut hjälp.
