Livet bjuder människor på mycket svåra händelser — krig, misshandel, våldtäkter, olyckor och mycket annat som leder till traumarelaterad stress. Det ger konsekvenser för den som drabbas, och det tar sig olika uttryck. En del traumatiska upplevelser leder till en krisreaktion som skapar stort lidande men som går att behandla och lindra.
Traumats två delar
En psykologisk traumareaktion brukar beskrivas som två delar: dels en eller flera händelser som varit skrämmande, dels en reaktion på händelserna. Människor reagerar olika, och en rad faktorer spelar in. Reaktionerna kan därför se ut på många sätt — och orsaka lidande även om händelserna ligger långt tillbaka i tiden.
Symtom vid PTSD
Vid posttraumatisk stress kan man ha symtom som överspändhet och lättskrämdhet, och många negativa tankar om sig själv eller andra — kanske har man svårt att lita på andra, eller ser världen som en farlig plats. Man kan också börja undvika mycket i livet av rädsla som bottnar i det som hänt: aktiviteter, platser, relationer, och till och med egna känslor och tankar.
Många beskriver också påträngande minnen som kommer utan förvarning, mardrömmar, och en känsla av att återuppleva händelsen snarare än att minnas den. Sömnen är nästan alltid påverkad. Det är vanligt att skämmas över sina reaktioner och att tolka dem som svaghet. De är i stället väntade följder av något som hjärnan inte hunnit bearbeta.
Varför besvären håller i sig
Undvikande är det som mest effektivt håller kvar posttraumatisk stress. Att hålla sig borta från platser, samtal, tankar och känslor som påminner ger lättnad i stunden, och gör samtidigt att minnet aldrig får chansen att bearbetas och läggas till rätta bland andra minnen. Det är därför behandlingen går i motsatt riktning mot det som känns naturligt — och därför den fungerar.
Hur vi behandlar
Vi arbetar med evidensbaserad KBT vid PTSD, bland annat prolonged exposure (PE), schematerapi och ACT. Behandlingen går i din takt, och exponeringen sker planerat och med stöd — aldrig oförberett.
Ett vanligt upplägg innehåller:
- Psykoedukation. Att förstå vad som händer i kroppen och varför reaktionerna ser ut som de gör. För många är det i sig en lättnad.
- Andnings- och nedvarvningsteknik, som något att ha med sig.
- Exponering in vivo. Att stegvis återta platser och situationer som undvikits men som i dag är ofarliga, enligt en plan ni gör tillsammans.
- Imaginativ exponering. Att gå igenom minnet i trygg miljö, med psykologen närvarande, tillräckligt många gånger för att det ska förlora sin laddning och bli ett minne bland andra.
- Bearbetning av slutsatserna. Det trauman ofta lämnar efter sig är inte bara rädsla utan övertygelser — att det var mitt fel, att jag borde ha gjort annorlunda, att ingen går att lita på. De arbetar vi med särskilt.
Vanliga frågor
Måste jag berätta allt?
Du bestämmer takten, och ingenting sker oförberett. Samtidigt är kärnan i behandlingen att stegvis närma sig det som undviks, och det arbetet börjar vi inte förrän du känner dig trygg med både metoden och med psykologen.
Kan jag må sämre av behandlingen?
Det är vanligt att må något sämre under en period när exponeringen börjar, innan det vänder. Du får veta det i förväg, vi följer det noga, och vi lägger upp arbetet så att du har återhämtning omkring det.
Hur många samtal handlar det om?
Traumabehandling vid en avgränsad händelse rör sig ofta om ett begränsat antal samtal. Har du varit utsatt under lång tid, eller under uppväxten, tar det längre tid och inleds vanligen med ett stabiliserande arbete först.
Tar ni emot remisser?
Jens Karström, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi, arbetar särskilt med trauma och tar emot remisser från Regionen. Du behöver vara patient hos psykiatrin för att ha möjlighet att få privat terapi på detta sätt.
