Sömnbrist

Det är allmänt känt att hur vi sover påverkar vårt mående och vår förmåga att fungera på dagen. Sömn är en central del av vår återhämtning och spelar stor roll för vår hälsa på flera olika sätt. Problem med sömnen är mycket vanligt – så vanligt att man kan betrakta det som en folksjukdom. Man har uppskattat att någonstans runt 10% av vår befolkning lider av sömnproblem så svåra att de uppfyller kriterierna för sömnstörningen Insomni.

Insomni innebär att inte kunna sova – att inte kunna somna in på kvällen, om att vakna flera gånger på natten med stora svårigheter att somna om och om att vakna för tidigt på morgonen. Oavsett på vilket sätt man har problem med sömnen så påverkar det sannolikt måendet under dagen.

En vanlig fråga är hur mycket en vuxen person behöver sova. Det finns förstås inget entydigt svar på det. Men i runda slängar kan man säga att en vuxen person mår bra av att sova mellan 6-9 timmar på natten (förlagt mellan kl. 22.00 – 08.00). Sedan är det många som arbetar oregelbundna tider, är småbarnsföräldrar eller har andra situationer i livet som gör att det inte är möjligt att sova nattetid på ett regelbundet sätt. Oavsett hur en livssituation ser ut finns det oftast möjlighet att kartlägga sömnmönster och mående och utifrån det hitta ett fungerande sätt för sömn och återhämtning.

Sömnbrist påverkar vår hälsa och mående på ett ganska påtagligt sätt. Effekter av sömnbrist (d.v.s. < 5 timmars sömn per natt) är t.ex. försämrad minnesinlagring vilket gör att vi har svårare att komma ihåg saker, förändrat sätt att tänka vilket innebär att det är större risk att fatta felaktiga beslut och många upplever ökad irritabilitet och aggressivitet. Vid sömnbrist försämras immunförsvaret vilket gör att man blir mer mottagligt för infektioner, eventuell smärta upplevs öka om man har sömnbrist och det är vanligt att man känner sig nedstämd eller deprimerad. Andra konsekvenser av sömnbrist är att ämnesomsättningen bromsas upp. Det leder till att blodfetterna stiger och aptitreglerande hormoner rubbas. Detta leder bl.a. till ett sug efter att äta sött och fett på dagen. Man kan säga att nattsömnen ger kroppen chans att stabilisera blodsocker vilket motverkar t.ex. sötsug på dagen. Sömnbrist kan också medföra sänkt glukostolerans vilket betyder att risken för diabetes typ 2 ökar. Sömnen har stor inverkan på vår hälsa. Det som är positivt är att det finns mycket verksamma behandlingsmetoder med framförallt KBT för att komma till rätta med sömnproblem. Oftast går det också ganska fort – mellan 5-8 veckor.